Vackert, vackert!!!

Philip ta av dig Michelles ÄKTA Levis jeans!!!

Hej, nu är vi på rehab i paradiset. Snart, har indien försvunnit från min hornhinna.
Sen vi kom hit har vi inte rört oss mer änn 100 meter fram och tillbaka från stranden. Men det hade nog ingen gjort för stranden är kritvit och mjölmjuk, vattnet är varmt men ändå svalkande och ölen är väl kyld. Sedan att man har djungeln i nacken gör inte saken värre. Ja djungeln ja, den innehåller genmanipulerat stora fladdermöss som lever om hela nätterna. Så det är kanske det som är flying dogs.

Om ni undrar om Philip och jeansen, så var det så att Michelle inte vågade skicka hem jeansen till sin kära moder. Detta för att hon var rädd att Lotta skulle använda jeansen tills det fanns fler än tre hål i dem.
Så då skickde vi hem dem till min familj, För 10 minuter sedan ringde jag hem. Mamma tackade då för duken hon fått, och Philip tackade för jeansen han fått. Som han gladerligen hade tatt på sig till skolan idag. Då sneglade jag åt Michelle och ser en drake som sprutar eld mot datorn. "Be han ta av sig jeansen!!!!NU!!!"

JA nu dör datorn så hinner inte mer.
Men tack för alla kommentarer nu är jag glad igen!!

/Kim

Perhentian Island

Hej!
Nu ar vi tillbaka i paradiset, efter en manads snesteg till Indien. Vi har tagit oss till norra ostkusten och oarna utanfor. Oarna bestar mest av djungel och strand sa dagarna spenderas pa stranden och kvallarna pa resturang. Om man har tur hittar man nagon regelbrytande muslim som serverar ol =)
Vi funderar pa att aka till Langkawi, andra sidan Malaysia, det ar en storre o och det finns lite mer att gora dar. Problemet ar att det finns tusentals maneter dar sa vi har hort att det ar omojligt att bada. Vill aven undvika kubmaneter som dodar pa nagra fa sekunder. Sa vi far se vad vi hittar pa.

Nu far ni forfan skarpa er med kommentarer! Vi vet att det ar sommar dar hemma, men det ar det har ocksa =)

Ha det bra!

/Kim

Dans, musik och två hus.

Hello!
Igår var det någon slags karneval/festival mitt i Kuala Lumpur tom den Malaysianska kungen och drottningen var där. Vi stod där och trängdes och försökte fota men såg inte ett skit, plötsligt kommer en vakt fram till mig och frågar om vi vill ha vip plats för att fota. Så vi placeras Framför staketen med tusentals människor stående bakom, bredvid oss står pressfotografer och en liten skara turister. Så det lönar sig att ha fin kamera ibland ;)
Idag har jag äntligen fått i mig en fin köttbit med pepparsås och pommes, så förjävligt gott!! Efter en månad med ris och grönsakscurry så längtade jag som fan på att få riktig mat. I samma stund som vi landar i Malaysia fick jag magsjuka + feber. Efter det har Kim sprungit runt i K.L och ätit kött, skaldjur och kyckling därefter har han psykat mig med allt gott han har ätit så fatta vad jag njöt av min mat idag! =)
Imorgon drar vi vidare till östkusten och vi håller tummarna på sol och bad =)
Hare bäst!

/Michelle

Malaysia!!

Nu ar vi i malaysia, fruktandsvart skont!
Michelle ar sjuk, magproblem... sa gar det nar man bara ater gronsaker och ingen kyckling mohahaha

Sjalv har jag utforskat kuala lumpur... nej, det har jag inte. Jag har varit en trogen Man och spelat dator bredvid Michelle, hela tiden! och atit m c donald varje mal. Mmm kossa kott! Sa nu ar mina forlorade kilon inte forlorade langre.

Sa mer har jag inte att beratta.
Men nu vet ni att vi lever i alla fall.

Ha det fint
/Kim

Ränn-skita och 39graders feber!!

Ja fy fan, nu vill jag här ifrån. Nu har jag legat till sängs i 3 dygn med feber och ja som sagt. Michelle är som hon brukar när hon inte får som hon vill, som en rabiessmittad gorilla. (Men jag har nog varit precis likadan själv.) Så därför tog hon idag en body-scrub och massage. Det var skönt. För det innebar ju att jag fick vara själv ett tag.

Sjukdomen har varit på både ont och gott, man har fått ligga ifred (rastlös->Michelle) på hotellrummet och fått tänka på vad vi gjort och sett i Indien. Det har varit väldigt påfrestande pga att allt är så VÄLDIGT annorlunda. När man är mitt i kaoset så är det lätt att brinna av. Men så här i efterhand så tycker vi bara att det varit väldigt exotiskt och mäktigt. I varje stad hittar du kossor, kameler, apor och elefanter blandat med den galna trafiken, en hel del tempel/fort, män med jakt på pengar och fisande/rapande/tuggtobaks spottande kvinnor. Men allt detta är även charmigt på sitt sätt.
Man har haft en hel del roliga konversationer med locals, t.ex. en man som blev riktigt upprörd över att jag snusade framför Michelle. Den här mannen respekterade i alla fall sin fru och gjorde det när hon inte såg på. De få Indier som känner till Sverige gör det via; Zlatan, Bofors, Stridsflygplan och för den Svenska järnvägsteknologin...lite lustigt. I Centralamerika/Sydamerika var det: ABBA, IKEA, VOLVO och Zlatan såklart.

Nu är vi leds på Indisk mat så vi suktar efter Malaysia. Jag och Michelle hade ett bet, hon skulle äta Indisk mat VARJE dag VARJE mål under hela vistelsen. Om hon klarade det skulle hon få en miljon indonesiska rupiah om hon gav upp skulle jag få miljonen. Igår feting förlorade hon! Vi ringde roomservice, hon beställde något som såg ut som creme fraiche och smakade som creme fraiche. Så jag erbjöd snällt henne min mat (fried rice), som hon åt som en hungrig hemlös. Jag väntade slugt tills tallriken var tom och frågade om jag skulle få pengarna nu eller i Indonesien. Då grymtade hon något oförståbart, så jag antar att jag är en rik man i denna stund.

Ha det gott

/Kim

Varanasi

Helloj!
Efter tre veckor på Indiskt hotell har jag fått nog! Jag vet inte hur många gånger som jag har krigat med de äckliga städarna på hotellen. Hittills så har det fungerat så här: man får ett rum till överpris, rummet är skitigt, jag klagar och vill att de städar, de kommer upp och "städar". Vilket betyder att de skurar golvet med en så skitig trasa (som luktar pyton) och skurvatten utan skurmedel, så att golvet blir svart ist för fläckigt och dammigt. Sedan kommer de med en spray (som luktar en blandning av parfym och urin) och säger "back of mr/miss" och sprutar ner rummet med möbler ibland även de människor som befinner sig där. Sedan rengör de toaletten genom att hälla vatten över den och skrubbar (om jag ber om det) med en skurborste (som ser ut att komma från en kos rövhål) den med vatten och även här har de aldrig hört talas om skurmedel. Sedan bäddar de sängen utan att byta sängkläder.

Att vara skitig har fått en helt ny mening för mig! När jag kommer hem till Sverige får ni ursäkta om jag ser ut som en hemlös, vet inte om jag någonsin kommer bli normal igen.

Nu har jag som sagt fått nog av att sätta mina skinkor på en toalett som aldrig bekantat sig med skurmedel och ligga i sängkläder som har skabb/löss och gud vet vad. Så vi har tagit in på ett hotell som är lite bättre men vi betalar också därefter. Hotellet har pool, lyxig resturang, spa och en bar där man kan röka massvis med pipa.

Här i Varanasi är det 49 grader varmt! Så det blir bara poolhäng en timma innan solnedgång. Jag som tänkte ta igen tre veckor utan bränna. Man har ju varit tvungen att täcka sig från topp till tå pga. Indiska män och värmen plus att jag köpte en solkräm som blekte huden!! Gissa om jag blev arg när jag insåg att krämen innehöll "blekning" efter en veckas användande! Jävla indier som vill vara vita, (precis som vi köper kräm så vi ska bli bruna).

Idag kollade vi in Ganges och brännplatserna. Det var mäktigt! Människor mediterade, badade och tvättade sina kläder på samma plats. Ett stenkast bort var brännplatserna, tur nog så var det inte så hemskt!

Hade bäst !

/Michelle

Ackliga Agra

Hej, nu ar vi i Agra. En mycket illaluktande stad, som aven ar kand for Taj Mahal. The greatest love story of all time. Nu nar jag har sett den pa nara hall sa forstar jag, hur en byggnad kan bli sa kand och varfor manniskor star helt trollbundna i 20 minuter med ogonen fastklistrade pa detta underverk. Men historien om byggnaden ar nog annu mer trollbindande. Men den historien far ni faktiskt lasa om pa google.

Imorgon sa aker vi till Varanasi. Det ar en helig stad dit hinduer aker for att vandra vidare till nasta skal. Kropparna branns aven dar, ca 100 meter ifran det som ska vara varat hotel. Sa jag kan ju bara ana hur det kommer lukta. Sen har vi hort att alla inte har rad med ved till hela kroppen sa ibland kan det flyta runt en fot vid badplatsen. Men det lar vi ju marka.

Ha det fint

/Kim

Udaipur, Jodhpur och Jaisalmer

Vi har rört oss vidare från Mumbai. På bussen till Udaipur (en romantiskt liten stad långt norrut) träffade vi några engelmän som vi hängde med ett tag, vi tog bla. en matlagningkurs =) Så nu är resturang menyn inte lika mycket grekiska längre.

Indier är ett väldigt speciellt folk! När vi skulle åka från Mumbai till Udaipur (18h lång bussresa) så var vi väldigt tydliga med att Kim behövde äta med jämna mellanrum och vi ville veta om det var matpauser efter vägen. De lovade oss att det inte skulle vara några problem och att det skulle finnas A/C, toalett och filmvisning på bussen. När vi gick ombord så fanns inget av detta och vi blev väldigt oroliga att det inte skulle finnas några matstopp heller. Så vi frågade busschaufförerna men de kunde ingen engelska och ville inte ens förstå. Som tur var fanns det en Indier på bussen som kunde översätta så han berättade tydligt om Kims tillstånd och vi blev lite lugnare, det skulle finnas matstopp. Efter 3h på bussen så stod vi lite väl länge i bilkö, sedan så insåg jag att det kanske var ett pausstopp (jag var askissnödig och hoppades på toalett och mat till oss). Mycket riktigt så var det ett sådant stopp och busschaufförerna hade inte brytt sig om att berätta det för oss (man ligger i en sovkupé och märker inte vad som händer utanför). Så kim och en engelsk killle frågar chauförerna om de hinner springa och köpa ngt. De lyckas få till svar att bussen åker om 10 min så killarna springer iväg. Men efter 3 minuter (jag är seriös!) så kör bussen iväg!!! Så jag och den engelska killens tjej försöker i panik förklara att killarna inte är på bussen, men de är så obrydda som man kan bli. När vi är nära på att bryta ihop och skrikit halsen torr så kommer en annan indier som kan engelska och översätter åt oss. Då börjar de iaf sakta ner och jag undrar hur i helvete killarna kommer hitta bussen nu när den kört iväg och hur fan jag ska kunna lämna bussen utan att de kör iväg igen men som tur var så hittade killarna bussen. Kim hade varit påväg tillbaka för att tala om för mig att det fanns toalett, då såg han att bussen körde iväg. Så han hade sprungit för livet efter engelska killen som beställde mat och sedan hann de precis ikapp bussen. Så vi blev utan mat och toabesök. Vi levde alltså på två påsar chips och vatten på 18h!

Väl i Udaipur så träffade vi fyra ytterligare två från england och hade det jäkligt trevligt. Efter matlagningskurs, palats tittande och shopping så åkte vi två vidare till Jodhpur (den blå staden). Där kollade vi in ett mäktigt fort men jag och kim var tydligen en större attraktion än själva fortet. Nästan alla frågade om de kunde ta kort på oss eller smygtog kort på oss med mobiltelefoner :S Det var en familj som ville att jag skulle hålla deras baby medans de tog kort. Men då sa jag NEJ! Jag fick en skräckbild i huvudet av hur de gav ifrån sig babyn och sedan löpte därifrån. Men de insisterade så det blev ett kort på oss medans mamman höll babyn.

Efter Jodphur så åkte vi till Jaisalmer och där är vi nu. För någon dag sedan åkte vi ut på en kamelsafari tur ett dygn ute i öknen. Vi var fyra turister med två vuxna guider och två barnguider :S Vi bet 3000 rs var men dessa guider (de vuxna) fick bara 50 rs om dagen!! Vi hade iaf mysigt och slog läger ute i öknen bland skorpioner och the mummy skalbaggar. Vi åt god mat och sov under stjärnorna. Under dag två av turen så var det lite sightseeing, vi stötte på en Indisk familj på 10 pers och pappan i familjen var otroligt snabb på att styra ihop oss fyra turister med hans familj och tog flera kort. Sedan ville kvinnorna i familjen ha enskilda kort på dem om mig (?!), en och en! Jag fattar fortfarande ingenting!

Idag ska vi vidare till Jaipur. Nu betalade vi jävligt mycket mer för att sitta i 1:a klass! När vi åkte hit i andra klass så fanns det ingen a/c så fönstren stod på glänt under hela resan (gick inte att stänga ordentligt) så det kom in ton med sand! Det var som att försöka andas i en sandstorm! När vi kom fram till Jaisalmer så låg det ett lager med sand på allt! Säten, väskor och alla människor. Vi turister såg ut som sandmonster och var helt förstörda! Men indierna skakade bara av sig sanden och sedan såg de ut...ja..som en vanlig indier. Vi hörs!