Ett försenat blogginlägg

Ett försenat blogginlägg, i brist på internet. Tänkte berätta lite av det vi gjort det senaste dagarna. Isla de ometepe är en ö formad av två vulkaner som stiger upp i Nicaraguas största sjö (en av världens största sjö). Det bor inte särskillt många människor på ön och det finns knapt några vägar. De har en hyffsat bra väg som ser ut som en kullerstensgata men resten är typ terräng i form av lera och vulkanstenar stora som knytnävar. När vi tyckte att vi sett nog av ena sidan av ön och skulle till den andra, då ville taxichauffören ha 25 dollar!! (pga den långa bilfärden och väglaget). Väl framme på andra sidan ön, så kommer vi på att vi glömt Kims insulin på det förra hotellet. För att inte spräcka vår budjet med ännu en dyr taxifärd så bestämde vi oss för att cykla tillbaka och hämta medicinen (tänkte att det kunde vara lagom skönt att röra lite på sig). Det var fan i mig en jävligt bra prestation av oss! Tänk er det värsta spinningpasset, lägg till uppförsbacke (hela vägen!!), 30 graders värme, ingen vind, cykel utan växel och underlag bestående av stora stenar! När vi kom fram till hotellet såg Michelle ut som en manet...geléklump gjord av vatten. Sedan var det bara att cykla hela vägen tillbaka, totalt 3.2 mil. På väg tillbaka var tom Kim tvungen att stanna och pausa, då cyklade Michelle förbi och räckte ut tungan (jag var så sjukligt trött, men envis som jag är så måste jag alltid vara mallig). Det finns sjukt mycket djurliv på Isla de ometepe. Det upptäckte vi när vi tog en prommenad kring hotellet. Vi gick in i skogen och efter ca 30 min så ser vi en apfamilj 1 meter ifrån oss. Inte direkt som Thailand, där åker man till "monkey beach" för att se vilda apor...står där och matar dem med bananer som man MÅSTE köpa av ngn thai, för att sedan inse att man står bland 50 andra turister som gör samma sak. I skogen såg vi även undulater, papegojor, ödlor och mycket mer. En annan dag så åkte vi ensamma med en guide runt ön. Det var lite mañana feeling på hela trippen. Vi åkte kolektivtrafik och liftade oss runt ön. Bla så hoppade vi på en jeep som skulle iväg och leta sura apelsiner som de senare skulle sälja. Så vi hamnade hos en familj som hade apelsinträd och hjälpte dem med att fylla stora korgar med apelsiner. Det var rätt intressant att se hur dem levde. De bodde i en hydda på ca 35 kvm, fem personer. De hade höns, gris, hästar, papegoja och hund. När Kim ledsnat på att plocka apelsiner så kastade han lite baseboll med den äldsta sonen. Sedan liftade vi oss vidare till en restaurang som låg uppe på en av vulkanerna, bland regnskog och jättefin utsikt. Senare under dagen badade vi i en vulkanisk vattenkälla. Tydligen så kunde vattnet göra huden yngre och bota diabetes. Man skulle dricka fyra glas om dagen i fyra år, så Kim får nog flytta dit :P Nu är vi som sagt på Corn Island och igår gick vi en lång prommenad till andra sidan ön för att komma till en av alla stränder. Och jävlar vilken strand det var! Vi var i paradiset! Idag är det Kims födelsedag, han väcktes med frukost på sängen bestående av äggröra, tonfiskmacka, pannkakor och fruktsallad =) Och lite paket såklart. Det är tyvärr mulet idag, så vi hittar inte på så mycket. Men ikväll ska vi till en restaurang som Michelle har letat noga efter. Där blir det gomat, nyfiskad red snapper med potatis (!!) och grönsaker. Michelle övertalade även kocken att laga en födelsedags efterrätt åt födelsedagsbarnet. De erbjöd sig även att sjunga för honom ikväll, Michelle övervägde en sekund om hon skulle vara elak mot Kim eller inte, men beslutade sig för att vara snäll och tackade nej till sången. Här kommer lite bilder, vi hörs !!